11 feb. 2009

Apostlagärningarna och vår tid

Jag håller just nu på att läsa Apostlagärningarna. I dag läste jag kapitel fyra och slogs av likheterna med vår tid.

Det börjar med att myndigheterna inte kunde tåla att man undervisade i Jeus namn (vers 2). I dag hör man allt oftare att politiker och debattörer vill förpassa kristendomen bort från den politiska arenan eller den offentliga debatten. Det är helt OK att vara kristen bara man är det privat och i tysthet. Det verkar som man inte tål att Jesus förkunnas i det offentliga rummet.

Orsaken till att lärjungarna hade fängslats och tagits i förhör var att de hade botat den lame mannen som brukade sitta i Sköna porten och tigga. Det var inte den sociala insatsen i sig man kritiserade. Det är svårt att fälla någon för att man upprättar en människa i svår nöd. Problemet var inte den sociala insatsen. Problemet var att man hand i hand med den sociala insatsen förkunnade Jesus.

En annan sak som gjorde myndigheterna och många andra rasande var att man hade mage att påstå att det bara fanns en enda väg att bli frälst, och det var genom Jesus (vers 12). De kristna på den tiden var en liten obetydlig grupp med bara några få anhängare. Och de vågade påstå att alla andra hade fel och de själva hade rätt.

I dag, i vårt postmoderna samhälle, är det många som blir rasande då någon vågar påstå att det bara finns en enda väg till frälsning, och det är genom Jesus. Det postmoderna tänkandet säger ju att sanningen är relativ och min sanningn minsann är lika sann som din sanning.

Förhöret slutar med att lärjungarna förbjuds att någonsin mer tala eller undervisa i Jesu namn. Men det går inte lärjungarna med på. Där övergår de till civil olydnand. Det fanns en gräns för hur långt de kunde följa myndigheternas beslut. De första frälsningssoldaterna i Sverige fick i många fall sitta i fängelse för att de bröt mötesförbudet mot myndigheterna. Finns det tillfällen i dag där Guds ord går emot myndigheternas beslut och där vi måste välja väg?

Lärjungarna svarade att de måste lyda Gud mer än människor (vers 19), och att de inte kunde tiga med vad hade sett och hört (vers 20).

Förhöret avslutades med en ny sträng varning om att inte tala mer i Jesu namn (vers 21). Vad gjorde lärjungarna efter förhöret? Sammankallade de ett möte för att sammanträda om en ny kommunikationsstrategi? Bestämde de sig för att "ligga lågt" en period för att inte stöta sig med myndigheterna?

Nej, de gjorde inget av detta. De samlades till ett bönemöte occh la fram situationen för Gud och bad om frimodighet att förkunna Guds ord (vers 29).
"När de hade slutat be skakade marken där de var samlade, och alla fylldes av den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds ord." (vers 31)

Min bön är: Låt det ske igen!
peppebaron
_______________________
P.S. Om någon skulle ha missat att jag läser Apostlagärningarna just nu kan du bara se på http://www.rupeba.se/
I dag börjar nästa serie i "Bibelskola på nätet" och ämnet är Apostlagärningarna. Det kommer ett nytt avsnitt varje torsdag.
Det finns också dagliga kommentarer över dagens kapitel från Apostlagärningarna. Det kommer ett nytt inlägg vaje dag tills alla 28 kapitlen är kommenterade.

Inga kommentarer: