Debattören Mattias Irving, Seglora tankesmedja, bemöter Marcus Birros debattartikel på Svd Opinion i en replik där han hävdar att Birro skriver osakligt om abortfrågan. Det är den medicinska verkligheten och inte missriktade känslor som ska ligga till grund för den svenska abortlagstiftningen, menar han.
Tidigare har Irving bemött även Sanna Raymans inlägg i abortdebatten, och varnat henne för risken att hon ofrivilligt opinionsbildar i en annan riktning än vad hon hade avsett, om hon inte tar hänsyn till fakta.
I sin ledare i SvD återvänder Sanna Rayman flera gånger till ord som ”obehagligt” och ”outhärdligt” i sitt resonemang. Alltför lätt fylls våra tankar av bilder på ett utelämnat, övergivet, förskjutet spädbarn, ensamt och värnlöst. Vår förmåga att känna empati är en gåva – inte alla har den, så låt oss vara tacksamma för den. Men låt oss också minnas att den kan missriktas. Ingen omsorg i världen kan förvandla ett aborterat foster till ett spädbarn.Irving ger sken av att han har all samlad medicinsk expertis på sin sida i sitt självsäkra konstaterande att det aborterade barnet inte är något barn. Men han undviker att redovisa fakta som inte stöder hans distinktion mellan foster och människa, foster och barn. Som att Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt vid Uppsala universitet, gör följande förklaring i Dagen:
Om ett foster föds levande betraktas det enligt svensk lag som ett barn.Läs mer>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar