28 maj 2013

En vision för de förlorade, eller en förlorad vision?

En vision för de förlorade, eller en förlorad vision?
Harold Hill, Nya Zealand.
Ett bidrag till "Thought Matters Conference 2012". Hämtad från  fsaof.blogspot.com. (Den engelska texten återfinns HÄR)

Mitt ämnesområde är historia mer än teologi, så jag vill bidra med ett historiskt perspektiv till vårt teologiska samtal. Jag kommer att behandla fyra frågor:
1. Vad var William Booths vision?
2. Vad ser vi idag?
3. Hur hamnade vi här?
4. Vad händer nu? Kan visionen återfinnas?

Vad var Booth´s vision?
När William Booth stormade in genom dörren till sitt hem i Hammersmith en sen kväll 1865 och utbrast: "Älskade, jag har funnit min livsuppgift!", hade han vandrat genom slummen i Östra London. Denna inblick i helvetet på jorden formade Booths vision; helvetet var verkligen Östra London. Kommendör Wesley Harris frågade en gång kommendör George Joliffe, som en gång hade varit William Booths privatsekreterare, vad det var som drev grundaren framåt. Joliffe svarade, "Hans vision av helvetet!"

Booth såg ofta sina visioner i bilder. 1906 samlade han en serie artiklar i en bok med titeln "Visioner 1906". I en av dessa skriver han....(Här återberättas i artikeln Booths vision om de förlorade. Du kan läsa hela den visionen på svenska HÄR. Översättarens anmärkning)

Vi vet hur Frälsningsarmén utvecklades efter det... Frälsningsarméns kallelse var att betjäna människor utifrån den visionen. Booth trodde att "Om vi tar bort helvetet från våra doktriner, kommer Frälsningsarmén snart att dö ut."

Fortsättning följer...

Inga kommentarer: