Nordic Choice Hotels

10 juni 2013

Frälningsarméns framtid

Frälsningsarméns framtid
Lt. Adam Mackenroth – Australia. Från fsaof.blogspot.com.

Jag har blivit mer och mer övertygad om något som jag anat en stund nu – Frälsningsarméns framtid finns hos de nyomvända; de som har blivit pånyttfödda.

Det kanske verkar som en självklarhet, men under en längre tid har Frälsningsarmén litat till kårernas biologiska tillväxt (med det menar jag dem som har fötts in i kåren) och att de existerande soldaterna ska leva länge.

Vad vi nu ser i många delar av Frälsningsarmén (speciellt i de västliga kulturerna) är att antalet soldater minskar och att man stänger kårer. De som fötts in i Frälsningsarmén stannar inte och våra äldre soldater befordras till härligheten. Om denna trend fortsätter kommer det oundvikligen att bli så att det till slut inte finns någon kvar som går på mötena och som kan sprida budskapet.

På många kårer ser vi en armé vars soldater är mer intresserade av att skapa och upprätthålla en ”gudstjänst” dit de kan komma och få ut det de önskar. Om gudstjänsten inte är som de vill ha den, kommer de att klaga.

Att tillbe Gud eller att presentera Jesus för de ofrälsta blir en biprodukt (om det överhuvudtaget är en produkt) till att sjunga med i de sånger som man tycker om att sjunga på söndagen.

Detta förhållningssätt ser vi huvudsakligen i kårer där väldigt få, om ens några, människor har blivit frälsta de senaste tio åren (ibland ännu längre). Det har inte förekommit någon tillväxt utifrån kårens fyra väggar, och så snart vi börjar se andra och tredje (kanske ännu mer) generationens frälsningssoldater, ser vi en växande separation från Frälsningsarméns utåtvända mission och mer och mer ett inåtvänt fokus. Soldaterna börjar förlora kontakten med världen och med det förbund de undertecknade och börjar fokusera på de saker de vill ha och tycker om i mötena.

Uniformen tar de på sig för att skilja dem från ´vanligt folk´. Tanken på att Frälsningsarmén existerar för att betjäna dem själva blir starkare och genuin andlighet ersätts med stel tradition.

Med detta följer ofta ett motstånd mot att förändra dessa traditioner och varje försök att införa något nytt möts med ropet ”Detta är inte Frälsningsarmén!”.

Även om det inte alltid är så (det finns många fina undantag) ser det ut som det breder ut sig en självbelåtenhet hos andra och tredje generationens frälsningssoldater. Det ser ibland ut som uppväxten i kyrkan skymmer tankarna på Guds allmakt, Guds allvetande och Guds ständiga närvaro. Man verkar inte fått lära sig gudsfruktan och kamratskapet med Jesus överbetonas, vilket skymmer Kristi majestät för deras tankar och hjärtan.

Deras behov av frälsning blir otydligt genom att de tror sig veta vad frälsningen är och vem den är till för (den är till för syndarna ute i världen, de som är åtskilda från Gud. Olyckligtvis inser de inte att de själva tillhör den gruppen).

En konsekvens av detta är att vår tillbedjan i gudstjänsten handlar om vad de själva har för preferenser och vad de själva kan få ut av den, snarare än att handla om att ge Gud ära och makt och prisa honom helt enkelt för att han är värd det. Deras passion och kärlek till Herren har svalnat och de har inte längre en önskan att sprida det evangelium de själva inte helt kan förstå.

Detta är varför Frälsningsarmén framtid finns i de nyomvända (de som är pånyttfödda). Man kan inte finna en mer passionerad och brinnande Kristi efterföljare än den som helt har förstått vem de är i Kristus och vad Kristus har gjort för dem – de som har känt hopplösheten och varit förlorade, för att sedan finna att Kristus är svaret på deras vilsenhet och deras trasiga liv. Det är dessa som kommer att bli soldater och som kommer att få Frälsningsarmén att gå framåt. Dessa är soldaterna som kommer att kämpa för kung Jesus, dessa kommer att kämpa för frälsning för massorna av de stackars själar som går till helvetet varje dag. De kommer att känna igen hur förlorade de själva var, vilket starkt behov av frälsning de själva hade och därför kommer de att förstå hur desperat de förlorade, sargade och skadade människorna i den här världen är i behov av deras frälsare.

Över allt annat önskar Jesus passionerade soldater som vill kämpa för honom. Soldater som förstår hur bråttom och viktigt det är att sprida budskapet till de förlorade själarna i världen – människor som är fördömda i sin synd. Soldater som är villiga att offra allt de är och har för att frälsa världen från helvetet. Soldater som är villiga att ge allt av sig själva till Honom, på grund av sin kärlek till Kristus och sin tacksamhet för vad han gjorde på Golgata

(Översättning till svenska PB)

Inga kommentarer: