Dags att vakna

Mannen och frun var inte sams. De hade inte talat med varandra på en vecka. Men en dag behövde mannen hjälp och eftersom de inte talade med varandra skrev mannen en lapp och gav frun vid köksbordet. På lappen stod det: "Jag har ett viktigt möte i tidigt i morgon, som jag absolut inte får missa. Väck mig klockan sju. Jag får inte komma för sent."

Mannen gick och la sig och vaknade inte förrän klockan tio. Då han förstod att han hade försovit sig och missat det viktiga mötet började han argsint fundera på varför frun inte hade väckt honom. Då såg han lappen som låg på hans nattduksbord. På lappen hade frun skrivit: "Klockan är sju nu. Du måste vakna".

------------

En handelsresande skulle resa med nattåget söderut. Innan han gick och la sig bad han konduktören att väcka honom så att han skulle kunna gå av i Skövde. Det var oerhört viktigt för honom att komma till Skövde den morgonen och han fick inte missa det mötet. Handelsresanden varnade också konduktören och sa att han kunde ha ett fruktansvärt humör på morgonen. Konduktören lovade till slut att han skull hjälpa mannen av tåget i Skövde även om mannen svor och skrek.

Handelsresanden vaknade på morgonen i Göteborg. Då han förstod att han missat sitt viktiga möte i Skövde, skällde han ut konduktören och skrek åt honom. Konduktörens kollega sa senare "Det var värst så arg han var". Konduktören svarade: "Det var väl inte så farligt. Då skulle du ha hört honom som jag hjälpte av i Skövde."

----------------------

På dag om "Dags att vakna":

Hans Weichbrodt från OAS-rörelsen skriver i  i Världen i dag en angelägen artikel under rubriken "Tid att blåsa i basun".

Innan jag läste artikeln hann jag bara reflektera hastigt på rubriken. "Tid att blåsa basun", ja det har vi gjort i Frälsningsarmén i mer än hundra år utan att någon brytt sig.

Det kan kanske till och med vara så illa att många av oss som fortfarande "blåser i basun" har glömt varför vi blåser i basun.

Men, det behöver ju inte vara fel att "blåsa i basun", vara man vet varför man gör det.